Hur skapar Kunskapsskolan innovation och utveckling genom digitalisering?

Artiklar
14.11.2018

Hur skapar Kunskapsskolan innovation och utveckling genom digitalisering?

Fredrik Lindgren är Kunskapsskolans VD och en av årets keynote-talare på Radar Summit. På temat Innovation genom IT berättar han om den digitaliseringsresa Kunskapsskolan har gjort och vilka möjligheter det ger för en skola i förändring. Det här passet är intressant, inte bara för de som verkar inom skolväsendet, utan alla organisationer som är intresserade av digitaliseringens möjligheter och tillämpningar.


Fredrik Lindgren, Kunskapsskolans VD. Foto: Kunskapsskolan 


Hur har er digitaliseringsresa sett ut på Kunskapsskolan?  

Redan från att Kunskapsskolan grundades år 2000 har vi räknat med IT. Från första början använde vi tekniken mest för att underlätta samarbete mellan lärare och undvika dubbelarbete. Idag utgår all form av digitalt lärande och samarbete från vår lärandeplattform Kunskapsporten. Dagligen använder våra elever och lärare plattformen för exempelvis elevmaterial, läranderesurser, elevåterkoppling, schemaplanering, kunskapsdelning lärare emellan med mera. Fördelarna med att alla arbetar i samma system är många men framförallt får alla ett gemensamt språk. En gemensam plattform gör att det går enklare att samarbeta med varandra, vi kan tipsa varandra om bra lösningar, utvecklingsprojekten går smidigare och kan snabbare föras ut i verksamheten. Det blir ett ständigt förbättringsarbete.  

"Under denna period har vi lärt oss att arbeta med ständiga små och parallella förbättringar snarare än stora och få releaser. På så sätt kan vi också hålla engagemanget uppe bland våra lärare, personal och elever."

Jag tycker vi har kommit en lång bit på vägen, men det roliga är att ju längre man kommer desto mer vill man göra. Under denna period har vi lärt oss att arbeta med ständiga små och parallella förbättringar snarare än stora och få releaser. På så sätt kan vi också hålla engagemanget uppe bland våra lärare, personal och elever. Det är alltid något på gång och det blir lättare att få gehör för utvecklingsförslag. Som ett exempel började vi med programmering ett år innan det skrevs in i läroplanen. Eftersom vi började i tid kunde vi lära oss och justera inför att det blev skarpt läge.

Ni arbetar med några intressanta digitaliseringsprojekt just nu. Berätta mer!

Bland annat jobbar vi på hur vi kan utveckla analysstödet av elevernas kunskapsutveckling.  Det kommer t.ex. kunna hjälpa oss att snabbare identifiera de elever som behöver extra stöd eller hjälp, allt för att inte tappa någon elev. Men det stöttar också lärarna i deras kollegiala utbyte på skolorna, men innebär förhoppningsvis också att lärarna kan frigöra tid som kan läggas där det gör mest nytta, med eleverna.

Vi håller även på med ett projekt med KTH-elever kring hur vi kan använda AI. Projektet handlar om att kunna hjälpa elever att hitta olika lämpliga lärstrategier, och därmed att lära känna sitt lärande bättre.

Foto: Kunskapsskolan 

Vilka har varit de största utmaningarna i ert digitaliseringsarbete?
 
Utifrån ett organisations- och kulturperspektiv har det varit väldigt viktigt för oss att alla arbetar i en gemensam plattform. Det i sin tur betyder att olika individer och arbetsgrupper ibland behövt kompromissa för att hitta gemensamma arbetssätt. Nu när vi väl skapat en sådan kultur, och ett gemensamt språk, är det såklart lättare att utveckla vidare.
 
Utifrån ett tekniskt perspektiv har vi behövt göra två större vägval. För det första, skulle vi gå till molnet? För det andra, vilken hårdvara satsar vi på? Vi beslutade oss för att gå till molnet 2013 med hjälp av Googles applikationer vilket föll väldigt väl ut. Det innebar också den största utbildningsinsatsen för våra medarbetare som vi någonsin gjort. Vid den här tidpunkten hade vi en rätt föråldrad maskinpark och gamla tunna klienter. Utifrån det tog vi beslutet att alla elever på sikt skulle få tillgång till en egen Chromebook. Stegvis skrotade vi de tunna klienterna och gick mot ett-till-ett-datorer. Just då stod vi och vägde om det var rätt väg att gå men landade i att tillgång till egen dator i skolan var framtiden. Det har visat sig vara rätt beslut.

 

Digitalisering, mest en teknik- eller organisationsfråga?

För att på riktigt kunna dra fördel av digitaliseringens möjligheter behöver man se på det både som en organisationsfråga och en teknikfråga. Vi har valt en blandning av styrning och stöd från centrala funktioner med visst friutrymme för skolorna, som självklart är delaktiga i alla viktiga beslut och utvecklingsprojekt. Som huvudman är det en otrolig trygghet att vi har gemensamma system och processer och jag behöver inte fundera över hur skolor har löst olika centrala uppgifter och problem.

"Prioritera vad ni ska göra. Det är lätt att bli stressad över allt man vill och kan göra. Vilka system är nyckeln för att vi ska lyckas med målet? Vilka är de viktigaste funktionerna för våra användare?"

Vad kan organisationer utanför skolvärlden lära av er?

För det första, sätt ett gemensamt mål och en idé hur ni ska jobba mot målet.

För det andra, prioritera vad ni ska göra. Det är lätt att bli stressad över allt man vill och kan göra. Vilka system är nyckeln för att vi ska lyckas med målet? Vilka är de viktigaste funktionerna för våra användare?

För det tredje, bryt ner arbetet i små steg och arbeta med ständiga förbättringar istället för stora och få releaser. På så sätt får ni engagemang från resten av organisationen som ser att det hela tiden är något på gång. Vi följer hela tiden upp och mäter våra insatser kring hur elever och lärare upplever hur de får stöttning av tekniken. Sedan 3–4 år tillbaka pekar den kurvan uppåt, det ger energi till hela organisationen.


Back
?i