Kemikalieinnehållet i IT-produkter har länge varit i fokus i Sverige och övriga EU. Genom skärpt lagstiftning, tillsammans med frivilliga initiativ från branschen, har flera farliga material och kemikalier i praktiken fasats ut. Användandet av halogenerade flamskyddsmedel (som innehåller t.ex brom och klor) och tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium är idag antingen helt förbjudet eller begränsat.
Lagstiftning
Kemikalielagstiftningar som rör IT-hårdvara
Det finns några kemikalielagstiftningar som rör IT-hårdvara:
Restriction on Hazardous Substances (RoHS)
Ett EU-direktiv som successivt har förbjudit ett antal metaller och kemikalier i elektronik. RoHS introducerades redan 2006 och har sedan dess uppdaterats med fler ämnen och tuffare reglering. Här kan du läsa mer om RoHS direktivet. En produkt märkt med CE-märkningen uppfyller kraven i RoHS direktivet.
Reach
Reach är en EU-förordning och är ett omfattande program för att registrera, utvärdera och begränsa användandet av kemiska ämnen. Förutom att förbjuda användandet av vissa kemikalier, finns också en lista med ämnen som i framtiden kan komma att förbjudas eller begränsas, den så kallade kandidatlistan. Kandidatlistan uppdateras två gånger varje år och tillverkaren av produkter som innehåller ämnen från kandidatlistan är skyldig att informera sina kunder om det. Advania har därför en etablerad rutin för att bevaka när nya ämnen tillförs kandidatlistan och vi kan i vår tur informera våra kunder om dessa ämnen finns i produkterna vi levererar.
Lagstiftningen är inte heltäckande
Lagstiftningen som finns betyder dock inte att dagens elektronik är fritt från farliga ämnen. RoHS och Reach är inte heltäckande, och när kemikalier idag förbjuds är ofta det ämne som används istället inte riskbedömt och därför inte alls garanterat bättre ur en miljö- och hälsosynvinkel.
Att ställa krav på att leverantörer av IT-produkter har ett proaktivt riskbaserat synsätt på kemikalier och arbetar aktivt med kemikaliesubstitution är därför viktigt. OECD rekommenderar olika verktyg för att underlätta arbetet med kemikaliesubstitution där ett av de vanligaste är Green Screen – som är utvecklat av den amerikanska organisationen Clean Production Action.
Kemikalieskatten
Riksdagen antog i november 2016 en ny lag (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Syftet med skatten är att bidra till det nationella miljömålet ”en giftfri miljö” och att detta ska ske genom att ”minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel”. De kemiska ämnen som främst avses beskattas är brom-, klor- och fosforföreningar, vilka i mer eller mindre grad förekommer i alla typer av elektronikvaror, särskilt i kretskort.
Ställ krav på din leverantör och se till att exempelvis Green Screen används i utvecklingsprocessen för att säkerställa att tillverkaren tar ett helhetsansvar för sin kemikalieanvändning.
