Några röster

 

En djupare inblick

Nedan hittar du några av de intervjuer och artiklar vi gjorde det här året som vi tycker sammanfattar året och ger en bättre inblick i hur vi kontinuerligt arbetar med att inkludera hållbarhet i vår affärsverksamhet. 

Tillbaka till förstasidan

Därför blir it-företag mer lönsamma med ökad jämställdhet

Det behövs fler kvinnor i IT-branschen. Det är Michaela Berg på Advania övertygad om. Hon har en nyckelroll inom HR och driver arbetet med att andelen kvinnor på Advania ska öka.  

Forskning visar bland annat att styrelser med en bra balans mellan könen leder till högre lönsamhet. En rapport från EU-kommissionen 2012 talar om att ”fler kvinnor i toppbefattningar kan bidra till en mer produktiv och innovativ arbetsmiljö och förbättrade företagsresultat överlag”. Sedan hösten 2018 samarbetar Advania med rekryteringsföretaget Women Ahead. De är specialiserade på just rekrytering av kvinnor inom främst IT-, teknik- och telekombranschen. 

I grunden handlar problemet om att för få kvinnor lockas till IT-utbildningar och att karriärmöjligheterna i branschen inte främjar kvinnor i lika hög grad som män, enligt IT- och telekomföretagen. Michaela Berg, HR Business Partner på Advania, känner väl till situationen. Hon är ansvarig för bolagets rekryteringar och vet att utvecklingen måste vändas. Hennes uppdrag på Advania är att göra just det. 

Petra Laewen, Women Ahead och Michaela Berg, Advania. Foto: Anna Rut Fridholm

Michaela:
-
Strävan efter fler kvinnor i organisationen drivs inte av ideologi. Det finns stora affärsmässiga fördelar med jämställdhet och inkludering, bland annat gagnas kreativiteten och kvaliteten i leveranserna. 

- Till en början har Advania som mål att dubbla antalet kvinnor i de operativa rollerna och fortsätta öka antalet kvinnliga chefer. Parallellt med det driver vi jämställdhet och mångfaldsarbete i ett bredare perspektiv. Att ha en inkluderande kultur är också något som behöver underhållas och prioriteras. Det är A och O för att nå hållbara resultat. 

Hon behöver inte argumentera för sin sak hos medarbetarna. De flesta är överens om att det vore bättre att få in fler kvinnor, både för företaget och för enskilda medarbetare. Men trots att utvecklingen går åt rätt håll tar det tid. Michaela Berg ser framför allt två generella skäl till det i branschen. Dels utgår man ofta från framgångsrika personer i liknande roller – som ofta är män – vilket får till följd att man efterfrågar personer med klassiskt manliga egenskaper, dels är det ofta ont om tid och få kvinnliga sökande vilket gör att man inte hinner kontakta personer aktivt. 

Den vanligen manligt inriktade rekryteringen innebär också att platsannonser utformas så att färre kvinnor lockas att svara på dem. Om det står att företaget söker någon med tio års erfarenhet inom ett speciellt område är sannolikheten stor att du får svar av män med betydligt kortare erfarenhet, medan kvinnor som inte möter det specifika kravet låter bli att söka, enligt Michaela Berg. 

- Män har i allmänhet en tendens att överskatta sig själva, medan kvinnor ofta underskattar sin egen kompetens. Det här behöver man ta hänsyn till i rekryteringen. 

Petra Laewen på Women Ahead bekräftar bilden.
- Du behöver också använda andra ord. Kvinnor triggas mer av sådant som ”samarbetsförmåga” och ”coachande” än uttryck som är mer inriktade på individens prestation.

Petra Laewen pekar också på att det sällan räcker att anpassa sin rekrytering för att få fler kvinnor att söka. Även internt måste företaget ofta genomgå en förändring. Rekryterande chefer behöver förstå varför bolaget väljer att rikta in sig särskilt på att få kvinnliga sökande – nämligen ökad lönsamhet.  

Advanias erbjudanden inom integritet och säkerhet

En stor del i arbetet med att efterleva GDPR är förmågan att hantera ostrukturerat data inom organisationen. Ostrukturerat data är data som finns sparat i exempelvis e-post, SharePoint, filserverstrukturer, molnlagringstjänster och sociala medier och som ofta innehåller personuppgifter. Eftersom datan är just ostrukturerad skapas en av de största utmaningarna för företag - att kunna efterleva kraven på till exempel gallring och radering. 

Inom detta område arbetar Advania fokuserat med en tjänst för att möjliggöra hantering av detta data, oavsett var det finns lagrad. Tjänsten, ControlPoint, fokuserar på att analysera all data som finns lagrad i ostrukturerad form genom att kontinuerligt genomsöka och indexera dessa, antingen genom mönstermatchning eller genom fullständig indexering. 

Tjänsten kan sedan utifrån organisationens etablerade policyer, processer och rutiner säkerställa att den indexerade datan hanteras i enlighet med dessa. Vidare kan tjänsten styra var viss typ av data får sparas, vilket innebär att tjänsten säkerställer att exempelvis känsliga data som sparats på ”fel” plats automatiskt flyttas till den plats som det etablerade regelverket har specificerat.

 Advania har med hjälp av detta verktyg hjälpt fler av sina kunder att säkerställa efterlevnad av, inte bara GDPR, utan även andra krav så som NIS, PDL och PCI/DSS. Ett exempel är en kund som använder Control Point i sin verksamhet i ett antal länder i Europa där de i dagsläget hanterar över 20 miljoner filer, e-postmeddelanden och inlägg. Den totala mängden ostrukturerad data uppskattades vara 25-40 TB och med en stadig tillväxt på ca 20% per år.  

  • Snabb och träffsäker hantering vid förfrågningar om till exempel registerutdrag och radering av personuppgifter. Från att manuellt göra registerutdrag som tog upp till en månad kan nu registerutdrag göras genom systemet på mindre än 4 timmar. 
  • Ökad spårbarhet genom loggning av händelser när personuppgifter bearbetas. 
  • Minskade kostnader för lagring och back-up. Kostnaderna för primärlagring har minskat med 22%. 
  • Automatisering av processer som gallring och arkivering. Detta är särskilt värdefullt för företag med verksamhet i olika länder där lagkraven kan skilja sig åt. 
  • Bättre kontroll som möjliggör separat hantering av känsliga personuppgifter.  

Vägen framåt - Intervju med Claes på Advania Finance

Vi har satt ett första mål för att tydliggöra vår ambition mot mer cirkulära flöden; att öka antalet återtagen hårdvara som hanteras av Advania Finance. Det finns många kunder som fortfarande äger sin utrustning och där finns stor potential att öka andelen återtag. Genom att öka förståelsen för att en 3 år gammal pc både har ekonomisk och teknisk livslängd kvar kan vi hjälpa kunden att göra ett bra ekonomiskt och samtidigt hållbart val att sälja utrustningen till Advania Finance. 

Vad tror du är de främsta anledningarna till att inte alla redan tycker det är självklart att lämna tillbaka sin använda utrustning till er när de byter?

Det beror en hel del på vilken typ av verksamhet det är och hur mognadsgraden ser ut runt livscykelhantering. 

Vi har idag stora volymer hårdvara som vi leasar till skolor och därifrån får vi tillbaka förhållandevis lite utrustning. Det beror på att de ofta ger bort eller säljer till eleverna när de lämnar skolan. Eller så vill de behålla utrustningen i verksamheten för att ha ett eget lager som utbytesdatorer när elevernas datorer går sönder. I de större skolkoncernerna finns också möjligheter att återanvända utrustningen internt till andra delar av verksamheten, t ex vid kortare utbildningsinsatser. 

I många andra branscher finns däremot en mycket större förståelse för livscykelhantering och framförallt hur kostnaderna ser ut under livscykeln för att bättre kunna optimera och realisera det ekonomiska värdet som begagnad utrustning har. 

En gemensam faktor för de flesta kunder i alla branscher  är att insikten är ganska låg att man faktiskt gör en stor miljönytta genom att lämna tillbaka sin utrustning och därmed säkerställa att den får ett andra liv.

Vad kan vi på Advania och Advania Finance göra bättre för att öka andelen återtagen utrustning?

Jag tror att vi kan göra mycket för att öka kunskapen hos kunderna, både kring kostnadsbilden och om miljöaspekterna vid återtag.  Vi kommer till exempel bli bättre på att återrapportera till kunderna om effekterna av att de lämnat tillbaka utrustningen till oss. 

Vad är dina topp 3 råd till kunder som fortfarande tvekar vad de ska göra av sin uttjänta utrustning?

Glöm inte att din uttjänta utrustning ofta har kvar både ett ekonomiskt värde och teknisk livslängd  och att det finns en stor marknad för begagnad utrustning idag. Dessutom är besparingen på klimatutsläpp och material en av de viktigaste kortsiktiga åtgärderna mot en mer cirkulär livscykelhantering av IT, framförallt är det det enklaste steget att ta för dig som användare av IT.  

Ta kontakt med oss så kan vi snabbt göra en bedömning om värdet för just er organisation.

Fossilfritt Sverige - Färdplanen för konsulterna inom digitalisering

Under 2018 gick en stor del av Sveriges IT-konsulter ihop och antog utmaningen från regeringen att bidra till ett Fossilfritt Sverige senast 2045. Fokus för arbetet var att ta fram gemensamma åtaganden för branschen men även att ta fram åtgärder branschen behöver från politiken för att lyckas. 

Till skillnad från många andra branschers färdplaner har vår fokuserat både på hur IT-sektorn som sådan blir fossilfri och på hur vi som bransch kan bidra till att alla andra sektorer i samhället blir fossilfria. Planen som överlämnades i mars 2019 var underskriven av ett drygt 30-tal konsultföretag. 

”Rätt använd kan digitaliseringen leda till systemskiften som drastiskt minskar utsläppen. Nu gäller det att politikerna skapar rätt förutsättningar som möjliggör nya affärsmodeller och ser till att kraften i digitaliseringen utnyttjas på ett optimalt sätt”, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

I färdplanen beskrivs på vilka olika nivåer digitaliseringen bidrar till minskad miljöpåverkan: 

Optimerande, där man inom ramen för ett befintligt system kan minska sin miljöpåverkan. Exempel på det är smartare förvaltning av fastigheter för att minska energiförbrukningen eller miljömärkning för att identifiera de minst miljöskadliga produkterna.

Accelererande, där man lyfter upp nya lösningar eller bästa praxis och accelererar dem till att bli mainstream. Här går man utanför det befintliga systemet och kan även bidra till större förbättringar. 

Transformerande, där man går utanför både produkt och system och ändrar hela spelplanen med ny teknik, ny infrastruktur och nya affärsmodeller som resultat. Exempel på det är delningsekonomin med bilpooler, uthyrning av privatbostäder samt musikstreaming som på några år helt slog ut försäljningen av fysiska CD-skivor globalt. 

Intervju med Johan Lindström, Advania Skolpartner

"Det finns många fantastiska pedagoger som tar tillvara den potential som rätt genomförd digitalisering kan leda till och som är med och driver utvecklingen mot världens bästa digitaliserade skola."

Hur är situationen med digitaliseringen i de svenska skolorna idag? 

Det är idag en hög takt i digitaliseringen, delvis på grund av den nya läroplanen som började gälla läsåret 2018-1019 där det tydligt står att skolan ska digitaliseras. Det leder till stora och snabba förändringar och man måste parallellt med investeringarna i infrastrukturen också utveckla både kompetensen och undervisningsmaterialet.

Det finns fortfarande väldigt många lärare som inte kan området och som inte har fått det integrerat i sin lärarutbildning så det är ingen ”quick fix”. Trots ändringarna i läroplanen för skolan har man inte ändrat i läroplanen för lärarutbildningarna och tagit med digitalisering så det hänger helt enkelt inte ihop. 

Det som också försvårar processen att digitalisera är att man samtidigt i praktiken skär ner ekonomiskt på skolan i en majoritet av Sverige kommuner. Den generellt stora lärarbristen gör det också svårt att fullt ut få genomslag för digitaliseringen. 

Varför handlar så mycket av den politiska debatten om så symboliska frågor som om mobiler ska förbjudas i klassrummet eller inte?

Jag tror att det framförallt handlar om att det är ett enkelt sätt för politiker att visa handlingskraft. De riktigt stora utmaningarna som finns är för komplexa och svåra att hitta snabba politiska lösningar på. 

Sen vill gärna media ha frågor som är svartvita och där det är lätt att hitta motståndare, där några är för och andra emot i en konkret fråga. Debatt är helt enkelt intressantare än dialog ur ett medialt perspektiv. Ordningsbetyg i klassrummet är en annan sådan aktuell svartvit fråga.

Vad ser du behövs från politiskt håll och vad kan vi på Advania bidra med för att vi ska få världens bästa digitaliserade skola?

Från politiskt håll är det mindre debatt och mer dialog som behövs. Prata mer om hur vi kan lösa befintliga problem i skolan med hjälp av IT istället för att bidra till att skapa nya utmaningar med teknikproblem, kunskapsbrist och kostnader som sticker iväg.

Det är också superviktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på skolan, minst 15-20 år. Se till att det inte är en politisk fråga utan sträva efter att skapa samsyn och göra breda politiska överenskommelser. 

Vi på Advania kan framförallt bidra genom att nyansera debatten och med vår kunskap och insikt kan vi förklara hela gråskalan, det vill säga både fördelar och nackdelar med den pågående utvecklingen. Vi kan även sprida goda exempel mellan skolorna eftersom det i praktiken saknas den typen av gemensamma forum för skolan idag.

För trots att vi ser en hel del utmaningar som vi måste bidra till att lösa, ser vi också massor av goda exempel ute i skolorna. Det finns många fantastiska pedagoger som tar tillvara den potential som rätt genomförd digitalisering kan leda till och som är med och driver utvecklingen mot världens bästa digitaliserade skola! 

Intervju med Benny Lundstedt, Kvalitetschef på Advania Sverige

Under 2017–18 har du lett arbetet med att etablera ledningssystemet och att kvalitetscertifiera oss och har kunnat se på nära håll effekterna på företaget utifrån detta. Vad är de största skillnaderna du ser? 

Framför allt tycker jag att den tydligaste effekten har varit att medarbetarna fått ett bättre helhetsperspektiv över hur deras bidrag, tillsammans med alla andra insatser som görs, är sammankopplade i det som vi kallar ledningssystemet. Det är sällan en enskild medarbetare som är avgörande för om kunden är nöjd eller ej med Advania, utan det är ett lagarbete! 

Vidare skulle jag säga att vi gått från att vara förändringsbenägna, till att bli mer förbättringsbenägna. Vad jag menar med det är att vi i större utsträckning mäter, analyserar och utvärderar innan vi beslutar om utveckling av vår verksamhet. Detta för att säkerställa att utvecklingen verkligen leder till förbättringar för kunden. 

Till sist skulle jag säga att själva certifieringen av ledningssystemet bidragit till att medarbetarna fått ett ”mentalt kvitto” på att vi har en väl fungerande verksamhet, någonting som stärkt dem i deras dialog med kunder och andra intressenter.

På vilket sätt tror du kunderna märker av att vi nu har ett certifierat ledningssystem? 

Med tanke på att Advania historiskt sett har väldigt nöjda kunder tror jag inte att de märkt av några enskilt stora förändringar. Vår filosofi är att förbättra vår leverans och upplevelse för kunderna i små iterativa steg, för att inte riskera att vi förändrar det som kunderna uppskattar med oss idag.

Däremot hoppas jag att de märker av ett ännu tydligare intresse från oss kring deras krav/behov samt deras synpunkter rörande vår leverans till dem. Det är nämligen utifrån detta som vårt huvudsakliga förbättringsarbete utgår. 

Min personliga uppfattning är att vi nu har förutsättningarna att förbättra verksamheten på ett mer systematiskt sätt, samtidigt som vi har verktygen för att säkerställa att det leder till rätt effekter för våra kunder. Min övertygelse är att våra kunder framgent kommer märka av många fler tydliga förbättringar, som stärker deras känsla av att Advania gör det enkelt att växa med IT. 

?i