CSRD inleder en ny era med klara riktlinjer och transparens

EU:s CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, förändrar spelplanen för företagens styrning och rapportering inom hållbarhet. Vi går igenom förändringarna och bjuder på tips hur du kan förbereda din verksamhet på bästa sätt.

Från det nuvarande och mer ”mjuka” EU-direktivet Non-Financial Reporting Directive (NFRD) går vi in i en era med klara och mer omfattande riktlinjer som påverkar hur företag jobbar med hållbarhet och som underlättar granskningen av företagens hållbarhetsrapportering. CSRD markerar övergången från vaga riktlinjer till tydliga krav och möjliggör för en transparent och jämförbar syn på företagens hållbarhetsarbete. Direktivet blir nyckeln till en ny nivå av förståelse och insyn i företagens hållbarhetssträvanden. CSRD är inte bara ett steg framåt, det är startskottet för en ny era inom hållbarhetsrapportering.

Ryggraden i det nya EU-direktivet CSRD är ESRS, European Sustainability Reporting Standards, som är en ny gemensam standard för hållbarhetsredovisning bestående av tolv olika rapporteringsstandarder. Enkelt förklarat kan man säga att CSRD fastställer vilka som berörs av direktivet, när redovisningen ska finnas på plats och att ESRS-standarderna ska följas, medan ESRS beskriver vad och hur.

Varför behöver vi en ny gemensam standard?

Vi tar ett visuellt exempel för att åskådliggöra vilka förbättringar och förtydliganden det nya direktivet för med sig: vad skiljer det vänstra från det högra akvariet i denna AI-genererade bild?

Akvariet på vänster sida illustrerar utgångsläget i dag, på grund av ett grumligt vatten med bristande transparens är det svårt att få en helhetsbild av företagens hållbarhetsarbeten. Eftersom företag idag rapporterar på olika sätt blir det som att jämföra äpplen med päron när man ska jämföra företagens hållbarhetsarbeten. Nuvarande lagkrav gör det dessutom möjligt för företag att rapportera på en relativt övergripande nivå. Till höger syns situationen när CSRD implementeras, vattnet är klart och vi kan jämföra äpplen med äpplen. Alla rapporterar på samma sätt och i hög grad på samma nyckeltal (med vissa skillnader beroende på bransch), vilket gör att det blir mycket lättare att jämföra företagens prestationer inom hållbarhetsarbetet; både för kunder, investerare och ägare. Viktigt att nämna är att det som inte direkt syns på bilden är att CSRD också innebär förändringar för styrningen av hållbarhetsarbetet.

Skillnaden mellan GRI och ESRS

CSRD och ESRS innebär en stor förändring, men samtidigt är ESRS influerat av GRI Standards (Global Reporting Initiative Standards) som är ett av de mest använda ramverken för hållbarhetsrapportering i dag. Den stora skillnaden mellan GRI Standards och ESRS ligger i väsentlighetsanalysen där man undersöker vilka hållbarhetsområden som är väsentliga för verksamheten, och därmed vad man bör utgå ifrån när man utvecklar sin strategi samt vad man ska rapportera på.

Enligt GRI ska man grunda väsentlighetsanalysen på ett ”inifrån-ut-perspektiv”; dvs vad har vår verksamhet för påverkan på miljö, klimat och människor. Medan ESRS bygger på ”dubbel väsentlighet”, vilket innebär att företag utöver ”inifrån-ut perspektivet” även ska bedöma väsentliga hållbarhetsområden från ett ”utifrån-in perspektiv”. I och med CSRD och ESRS ska vi alltså nu även väga hur hållbarhetsområden påverkar vår verksamhet finansiellt. Om vi tar hållbarhetsområdet ”cirkulär ekonomi” och utgår ifrån IT-branschen så kan det exempelvis vara att företagen kan bidra med en positiv påverkan (inifrån-ut) genom att tillhandahålla olika cirkulära tjänster, vilket också innebär en finansiell möjlighet för företagen (utifrån-in). Det blir alltså viktigare hur verksamhetens påverkas finansiellt, vilket man inte har tittat på i samma utsträckning tidigare.

Ytterligare en stor förändring i och med CSRD är att hållbarhetsredovisningen nu måste granskas av en oberoende part, vilket det inte har varit krav på tidigare. Detta kommer att stärka kvalitén och trovärdigheten av hållbarhetsredovisningen. Som ett led i det ska hållbarhetsredovisningen även integreras i årsredovisningen och informationen måste vara i ett digitalt format och taggad, likt finansiell information idag. Allt som allt kommer det markant öka transparensen av hållbarhetsinformationen.

Bästa tipsen: var ute i god tid, gör en gedigen väsentlighetsanalys och fånga möjligheterna!

Vi har pratat med vår CSRD Project Manager Max Berggren som delar med sig av sina bästa tips:

• Att förbereda sig, läsa på och börja implementera vissa nya arbetssätt året innan ni måste redovisa är kanske det bästa tipset (vilket år ni måste börja rapportera beror på olika parametrar – se nedan). Vänta inte med att informera dig och passa på att tanka så mycket kunskap som möjligt innan lagkravet träder i kraft.
• Lägg tid och resurser på den dubbla väsentlighetsanalysen. Analysen utgör grunden för företagets hållbarhetsstrategi, riskhantering och redovisning. Med en genomarbetat och gedigen analys skapar ni därmed bästa möjliga förutsättningar att utveckla ett värdeskapande hållbarhetsarbete.
• Direktiv och lagkrav för ofta tankarna till ansvar och tvingande krav snarare än till positiva möjligheter för affären eller verksamhetsförbättringar men CSRD innebär flera möjligheter för hållbarhetsarbetet. ESRS innehåller värdefulla riktlinjer avseende bland annat styrningen av hållbarhetsarbetet (exempelvis dubbla väsentlighetsanalysen) och standarderna kan hjälpa dig att lättare förmedla hur din verksamhet bidrar till en positiv påverkan inom hållbarhet.

Det här betyder CSRD för dig som kund

Advanias Chief Sustainability Officer Helena Nordin förklarar vilka möjligheter CSRD ger dig som kund:

För dig som kund möjliggör CSRD och ESRS ett stöd för dig i att ställa relevanta och viktiga krav inom hållbarhetsområdet samt att hitta hållbara samarbetspartners. Transparensen och standardiseringen som ESRS medför gör att det blir enklare för dig som kund att ställa krav och se om en leverantör kan matcha dina önskemål och uppfylla dina krav inom hållbarhet. Det kommer även vara enklare för dig som kund att jämföra olika leverantörers hållbarhetsarbeten; vi kan jämföra äpplen med äpplen (för att hänvisa tillbaka till akvariet). Syftet med CSRD och en gemensam rapporteringsstandard är alltså transparens och jämförbarhet, vilket vi ser stärker samarbetet med både kunder och leverantörer. Det blir en positiv förändring åt båda håll, uppströms i leveranskedjan och nedströms mot kund, och det är en välkommen och efterlängtad utveckling.

Advanias arbete med CSRD

Vi ser detta som en förändring i positiv riktning, nu kommer hållbarhetsfrågorna ännu tydligare in i verksamheten och alla företag kommer behöva jobba med dem på ett mer affärsnära- och strategiskt sätt. Hållbarhet är en hörnsten i vår verksamhet och vårt affärserbjudande och vi har i många år hållbarhetsrapporterat enligt GRI-standarden. Det gör att vi känner oss trygga och att vi inte kommer att börja helt från noll med det nya direktivet. CSRD sätter ljuset på en mer hållbar tvärstrategisk utveckling och vi tänker ta denna stora möjlighet och använda den som ett stöd för att förädla och vidareutveckla vårt affärsstrategiska hållbarhetsarbete.

Vi ser att techbranschen spelar en viktig roll när det gäller att skapa och utveckla ett mer hållbart samhälle. Vi har ett ansvar att minska den negativa påverkan som våra produkter och tjänster har på människor och på vår planet samt att ställa om våra affärsmodeller till mer cirkulära erbjudanden. CSRD är en viktig pusselbit för att vi ska kunna ta ytterligare kliv inom hållbarhetsområdet och fungera som en positiv kraft i samhället, både lokalt och globalt.

CSRD i Korthet:

• Datum för ikraftträdande: 1 januari 2024
• Medlemsstaterna ska ha infört direktivet i nationell rätt senast 6 juli 2024
•  Olika parametrar som avgör efterlevnad

Vad är CSRD?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företag att rapportera om de sociala och miljömässiga effekterna av sin verksamhet.

CSRD:s syfte:

• Utveckla företagens hållbarhetsrapportering genom att göra den mer jämförbar, sammanhängande och transparent
• Bidra till en bättre grund för att mäta, tydliggöra och jämföra företagens prestation inom hållbar utveckling
• Inkludera fler företag under de obligatoriska kraven på hållbarhetsrapportering
• Skapa förutsättningar för att EU ska uppnå sina mål om nettonollutsläpp senast 2050.

Vilka företag omfattas av CSRD?

• Alla börsnoterade företag med över 500 anställda på EU-reglerade marknader
• Alla stora företag som uppfyller två av dessa tre kriterier:
  • över 250 anställda;
  • 40 miljoner euro i nettoomsättning, och
  • ≥ 20 miljoner euro i balansomslutning.

Varför är det viktigt?

CSRD markerar en strävan efter att skapa tydliga riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilket kommer att bidra till en ökad förståelse och jämförbarhet mellan företag och stödja EU:s övergripande hållbarhetsmål.