PISA 2018

Skolpartner Blogg
13.12.2019

PISA 2018

Den 3 december kom resultaten från PISA:s årliga undersökning. Den här gången var det fokus på läsförståelse där eleverna fick svara på fler frågor inom området, istället för på matematik och naturvetenskap. De svenska resultaten visade en liten ökning jämfört med PISA-undersökningen 2015 men det förbättrade resultatet är inte statistisk säkerställt. Det går alltså inte att vara helt säker på att eleverna i PISA 2018 faktiskt har presterat bättre än 2015, då det kan finnas andra orsaker till resultatförbättringen. Trots detta är de politiska partierna snabba på att koppla det förbättrade resultatet till just deras partis insatser inom skolområdet.  

De svenska elevernas resultat 2018:
Läsförståelse: 506
Matematik: 502
Naturvetenskap: 499

Resultaten gör att Sverige placerar sig på 7:e plats inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och på 11:e plats totalt när även länder utanför OECD räknas med. Då resultatskillnaderna är ganska små mellan många länder går det inte heller att statistisk säkerställda placeringen, i förhållande till de länder som ligger strax före eller strax efter Sverige i mätningarna. När PISA infördes fanns en normering där medelvärdet var 500 poäng. Idag har medelvärdet sjunkit då det är fler länder som deltar i undersökningen vilket bidragit till att 2018 låg OECD-medelvärdet på läsförståelse på 487, matematik på 489 och naturvetenskap på 489 poäng. Sverige ligger alltså en bit över OECD-medelvärdet i samtliga kategorier. Den svenska höjningen från år 2012 fram till 2018 är statistisk säkerställd, men det kan alltså vara så att förbättringen faktiskt skedde mellan 2012 och 2015 och inte mellan 2015 och 2018. 

Att utropa svenska elever som ”segrare” och dra slutsatsen att insatser gjorda mellan 2015 och 2018 gett önskat resultat ska vi alltså vara väldigt försiktiga med, vilket också gäller för tabellplaceringen. Dock kan vi vara helt säkra på att de svenska elever som deltog i PISA 2018 inte är ”förlorare”. Den nedgång som skedde fram till PISA 2012 har brutits och de svenska eleverna presterar på en högre nivå i dag. 

Några anmärkningsvärda saker om PISA 2018:

  • Topp 10 i läsförståelse i OECD visar på små skillnader i resultat; Estland toppar med 523 poäng och England på tionde plats med 504 poäng. Det skiljer alltså bara 19 poäng.
  • Den svenska likvärdigheten fortsätter sjunka och ligger nu på OECD-genomsnittet från att ha legat i topp i de första mätningarna. Mellan år 2000 och 2018 har avståndet mellan högpresterande och lågpresterande svenska elever ökat med 42 poäng. Genomsnittet för OECD är 14 poäng.
  • Ca 11% av de svenska 15-åringarna har exkluderats från deltagande i PISA-undersökningen (OECD har tydliga regler kring vilka elever som ska exkluderas och varför, som de svenska skolorna förhåller sig till). Majoriteten av de exkluderade eleverna har gått för kort tid i den svenska skolan och kan därför språket för dåligt. Andelen 11% är en betydligt högra siffra än de andra deltagande PISA-länderna. 
  • I Sverige arbetar andelen behöriga lärare på de skolor som har störst behov. 
  • I B-S-J-G, bestående av fyra provinser i Kina som ingår i PISA, har resultaten ökat med 61, 60 och 72 poäng sedan PISA-undersökningen 2015. En sådan förbättring har aldrig tidigare uppmätts i PISA:s historia och kräver en transparent genomlysning. B-S-J-G toppar idag överlägset i alla tre kategorier. 
  • I Sverige mäts andelen elever med mycket god läsförmåga, i PISA definierat som nivå 5 eller högre, till 13%. OECD-genomsnittet är 9%. 
  • Svenska elever är speciellt duktiga på att inhämta information samt att utvärdera och reflektera över resultat; med resultat på 24 respektive 22 poäng över OECD-genomsnittet. 
  • När det kommer till läsuppgifter som kräver inhämtning av information, utvärdering och reflektion av texter från flera källor ligger svenska elever 21 poäng över OECD-genomsnittet. 
  • I Sverige ligger andelen elever som har ett mer avancerat matematiskt kunnande, nivå 5 eller högre, på hela 13% vilket är högre än OECT-genomsnittet på 11%. 
  • Det finns inget land i PISA där pojkar presterar lika bra som flickor i läsförståelse. 
  • Skillnaden i läsförståelse mellan elever med inhemsk bakgrund och elever födda utomlands med utländsk bakgrund är 115 poäng – den största uppmätta skillnaden av alla OECD-länder.  

Slutsatser
Den svenska skolan är inte så dålig som den bild som medierna målar upp. Däremot finns stora utmaningar med likvärdigheten, fördelningar av resurser till de skolor som behöver det mest samt att få skickliga behöriga lärare till de skolor som har störst utmaningar. 

 

Back
?i