AI Act / AI-förordningen
Vad är AI Act (AI-förordningen)?
AI Act, eller AI-förordningen, är EU:s lagstiftning för reglering av artificiell intelligens. Förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och införs stegvis fram till 2027. Syftet är att skapa ett harmoniserat regelverk som balanserar innovation med skydd för grundläggande rättigheter, säkerhet och transparens.
AI Act är världens första heltäckande AI-lagstiftning och påverkar alla organisationer som utvecklar, tillhandahåller eller använder AI-system inom EU – oavsett var leverantören är baserad.
Riskbaserad klassificering
Kärnan i AI Act är en riskbaserad modell som delar in AI-system i fyra kategorier:
- Oacceptabel risk: AI-system som förbjuds helt, exempelvis social poängsättning av medborgare och biometrisk fjärrövervakning i realtid i offentliga miljöer (med vissa undantag).
- Hög risk: System som används inom kritiska områden som rekrytering, kreditbedömning, sjukvård och utbildning. Dessa måste uppfylla strikta krav på transparens, dokumentation, riskhantering och mänsklig tillsyn.
- Begränsad risk: System med specifika transparenskrav, till exempel chatbots som måste tydliggöra att användaren interagerar med AI.
- Minimal risk: Majoriteten av AI-system, som AI-drivna spamfilter och videospel, vilka kan användas fritt.
Krav på organisationer
Organisationer som använder AI-system klassade som hög risk måste bland annat säkerställa AI governance, genomföra konsekvensanalyser, dokumentera datakällor och upprätthålla mänsklig tillsyn. Krav på AI-compliance skärps gradvis under perioden 2025–2027.
Tidslinje för implementering
Förordningen implementeras stegvis: förbudet mot AI-system med oacceptabel risk gäller redan, krav på generella AI-modeller (som LLM:er) trädde i kraft i augusti 2025, och kraven på högrisk-AI-system blir fullt gällande i augusti 2026.