Purdue-modellen
Vad är Purdue-modellen?
Purdue-modellen (Purdue Enterprise Reference Architecture, PERA) är en referensarkitektur som delar in en industriell verksamhets system i hierarkiska nivåer – från den fysiska processen längst ner till affärssystemen högst upp. Modellen utvecklades vid Purdue University på 1990-talet och har blivit det dominerande sättet att beskriva och strukturera gränsen mellan IT och OT, och därmed grunden för hur industriella nätverk segmenteras.
Betydelsen av Purdue-modellen
När allt fler styrsystem kopplas upp behövs en gemensam karta över vad som hör hemma var – annars blir IT/OT-konvergensen ett okontrollerat nät av direktkopplingar mellan affärssystem och processutrustning. Purdue-modellen ger den kartan. Genom att placera varje system på en nivå blir det tydligt vilka beroenden som finns, var trafik måste passera kontrollerade gränser och var skyddet ska koncentreras.
Modellen är också det språk som standarder och ramverk bygger vidare på: zonindelningen i IEC 62443 utgår i praktiken från Purdue-nivåerna, och säkerhetsanalyser av OT-miljöer börjar nästan alltid med att rita upp miljön enligt modellen. Även om moderna moln- och IIoT-arkitekturer utmanar den strikta hierarkin – data flödar i dag ofta från sensor direkt till moln – är modellen fortfarande utgångspunkten för segmenteringsdesign i industri och kritisk infrastruktur.
Så fungerar Purdue-modellen
Modellen delar in miljön i nivåer, med kontrollerade övergångar emellan:
- Nivå 0 – Processen: den fysiska utrustningen: givare, ställdon, motorer och ventiler.
- Nivå 1 – Grundstyrning: PLC:er, RTU:er och andra styrenheter som reglerar processen i realtid.
- Nivå 2 – Övervakning: SCADA-servrar, HMI:er och lokala operatörsstationer.
- Nivå 3 – Produktionsstyrning: system som styr och följer upp produktionen på anläggningsnivå, till exempel MES och historians.
- Nivå 3.5 – Industriell DMZ: den demilitariserade zon som förmedlar data mellan OT och IT utan direkta förbindelser – ofta modellens viktigaste säkerhetskomponent.
- Nivå 4–5 – Affärssystem: ERP, e-post och övriga IT-system samt internetanslutna tjänster.
Säkerhetsprincipen är att trafik aldrig ska kunna gå direkt från höga till låga nivåer: allt utbyte mellan IT och OT ska ske via DMZ:n, och inom OT-miljön segmenteras nivåerna vidare i zoner – gärna med mikrosegmentering mellan produktionsceller.
Fördelar med Purdue-modellen
Modellen ger gemensam karta – IT, drift och säkerhet talar om samma struktur, segmenteringsgrund – nivåerna översätts naturligt till nätverkszoner och brandväggsgränser, riskförståelse – det blir tydligt vilka vägar ett angrepp måste ta mot processen, kravstöd – IEC 62443:s zoner och conduits bygger vidare på nivåindelningen, samt prioritering – skyddsinvesteringar kan riktas mot de mest kritiska övergångarna, framför allt DMZ:n.
Purdue-modellen och Advania
Advania använder Purdue-modellen som utgångspunkt när vi hjälper organisationer att kartlägga och segmentera sina industriella miljöer – från nulägesanalys av faktiska trafikflöden till design av industriell DMZ, zonindelning och nätverkssäkerhet som fungerar med verksamhetens realtidskrav. Vi rådger också om hur modellen tillämpas pragmatiskt i moderna moln- och IIoT-arkitekturer.
Vanliga frågor och svar om Purdue-modellen
Är Purdue-modellen fortfarande relevant i molnets tidsålder?
Ja, men den tillämpas mer pragmatiskt. IIoT och molnanalys skapar dataflöden som går utanför den strikta hierarkin, men modellens kärnidé – att processnära system ska skyddas bakom kontrollerade gränser – är viktigare än någonsin. Moderna arkitekturer kombinerar Purdue-segmentering med säkra edge- och molnintegrationer.
Vad är nivå 3.5 och varför är den så viktig?
Nivå 3.5 är den industriella DMZ:n – en mellanzon där data utbyts mellan IT och OT via mellanliggande servrar, utan direkta förbindelser. Den är ofta den enskilt viktigaste säkerhetsåtgärden: går det att nå styrsystemen direkt från kontorsnätet kan ett IT-intrång bli ett produktionsstopp.
Hur förhåller sig Purdue-modellen till IEC 62443?
Purdue-modellen beskriver nivåerna; IEC 62443 bygger vidare med zoner, conduits och säkerhetsnivåer. I praktiken används de tillsammans: miljön ritas upp enligt Purdue och delas sedan in i zoner med kravställda skyddsnivåer enligt standarden.
Hur börjar man tillämpa modellen i en befintlig miljö?
Med inventering: kartlägg vilka system som finns och hur de faktiskt kommunicerar – verkligheten avviker ofta från dokumentationen. Placera systemen på nivåer, identifiera otillåtna direktvägar mellan IT och OT, etablera en DMZ och segmentera sedan stegvis utan att störa driften.
Viktiga punkter att ta med sig om Purdue-modellen
- Referenskartan: modellen delar in industrimiljön i nivåer från fysisk process till affärssystem.
- Segmenteringsgrund: nivåerna översätts till nätverkszoner med kontrollerade övergångar.
- DMZ är kärnan: nivå 3.5 förhindrar direkta förbindelser mellan IT och OT.
- Lever vidare: moln och IIoT utmanar hierarkin, men principen om skyddade processnära system består.
- Par med IEC 62443: Purdue ger strukturen, standarden ger kraven på zoner och skyddsnivåer.
Hur skyddade är era industriella miljöer?
-
A
- Accessnät
- Accesspunkt
- Active Directory
- Affärssystem
- Agent Assist
- Agentic AI
- Artificial General Intelligence (AGI)
- AI
- AI Act / AI-förordningen
- AI-agent
- AI-compliant
- AI Factory
- AI-first
- AI governance
- AI PC
- AI-proofed
- AI-ready
- AIaaS
- AIOps
- Air Gap / Air Gapped
- Azure Kubernetes Service (AKS)
- Algoritm
- Alignment
- API
- API Gateway
- Attack Surface Management (ASM)
- Automation
- Autonomous agents
- AWS (Amazon Web Services)
- Azure API Management
- Azure Arc
- Azure Cosmos DB
- Azure Data Factory
- Azure DevOps
- Azure Event Grid
- Azure Event Hubs
- Azure Function Apps
- Azure Integration Services
- Azure Key Vault
- Azure Logic Apps
- Azure Service Bus
- Azure Storage Account
- Azure Virtual Desktop (AVD)
- B
-
C
- C3PAO
- CapEx vs OpEx
- CASB (Cloud Access Security Broker)
- CCaaS
- CEaaS
- Chaos Engineering
- Chatbot
- CI/CD
- CIEM (Cloud Infrastructure Entitlement Management)
- Cirkulär IT
- CIS
- Claude Code
- CLI
- Click to Do
- CLOUD Act
- Cloud Native
- Cloud Security (Molnsäkerhet)
- CMMC
- CNAPP
- Colocation
- Computer vision
- Conditional Access (Villkorlig åtkomst)
- Confidential Computing
- Containerisering
- Content Delivery Network (CDN)
- Context window
- Copilot
- Copilot Studio
- CRC
- CRM
- CSIRT
- CSP (Cloud Solution Provider)
- CSRD
- CTEM
- Customer experience
- CVE (Common Vulnerabilities and Exposures)
- CVSS
- Cyber Kill Chain
- Cyber range
- Cyber resilience
- Cyberförsäkring
- Cyberresiliensförordningen
- Cybersäkerhet
- Cybersäkerhetslagen
- Cybersäkerhetsakten
-
D
- DaaS
- DANE
- DAS (Distributed Antenna System)
- Data-fabric plattform
- Data Governance
- Data Lake
- Data Lakehouse
- Data Mesh
- Data Pipeline
- Data sovereignty
- Dataanalys
- Databas
- Databricks
- Datacenter
- Datacenterstack
- Datahantering (Data Management)
- Datalager (Data Warehouse)
- Datamigrering
- Dataskyddsombud (DPO)
- Datasuveränitet
- Datavisualisering
- DCS
- DDoS
- Deep learning
- Deepfake
- DevOps
- DevSecOps
- Digital Employee Experience (DEX)
- Digital Experience Platform (DXP)
- Digital kompetens
- Digital leveranskedja
- Digital motståndskraft
- Digital Operational Resilience
- Digital suveränitet
- Digital transformation
- Digital tvilling
- Digital twin
- Digitalisering
- Disaster Recovery
- Diversitet
- DKIM
- Data Loss Prevention (DLP)
- DMA
- DMARC
- DNS (Domain Name System)
- DNSSEC
- Docker
- DORA
- DPIA (Dataskyddskonsekvensbedömning)
- Disaster Recovery as a Service (DRaaS)
- DRP
- DSA
- DSPM (Data Security Posture Management)
- DUC
- E
- F
- G
- H
-
I
- IaaS (Infrastructure as a Service)
- IAM
- ICS
- Identity Governance and Administration (IGA)
- IEC 62443
- IIoT
- Immutable backups
- IMY (Integritetsskyddsmyndigheten)
- Incident Response
- Inference
- Informationsklassning
- Informationssäkerhet
- Infrastruktur-som-kod
- Inomhustäckning
- Insider Threat / Insiderhot
- Integration
- Integration ERP
- Integrationsförvaltning
- Intrångsdetektionssystem (IDS)
- Intune
- IOC
- IoT - Internet of Things
- IPS
- ISO
- ISO 22301
- ISO 27001
- ISO 42001
- IT-drift
- IT-forensik
- IT/OT-konvergens
- IT-säkerhet
- IT-upphandling
- ITAD Services
- IT Asset Management (ITAM)
- ITIL
- J
- K
- L
-
M
- Malware
- Managed Print Services (MPS)
- Managed Service Provider (MSP)
- Maskininlärning
- Master Data Management (MDM)
- MDM (Mobile Device Management)
- Managed Detection and Response (MDR)
- MFA
- Microservices
- Microsoft 365
- Microsoft Defender
- Microsoft Entra ID
- Microsoft Fabric
- Microsoft Foundry
- Microsoft Pluton
- Microsoft Purview
- Microsoft Sentinel
- Microsoft Teams Rooms
- Microsoft Viva
- Mikrosegmentering
- MISP
- MITRE ATT&CK
- MLOps (Machine Learning Operations)
- Modbus
- Model Context Protocol (MCP)
- Model drift
- Model serving
- Molndrift
- Molnmigrering
- Molnsäkerhet
- Monoberoende - Ändringar som hotar
- Mopria
- MTA-STS
- Multiagent Systems / Multiagentsystem
- Multicloud
- Multimodal
- N
- O
-
P
- PaaS (Platform as a Service)
- PAM (Privileged Access Management)
- Passkey / Passwordless
- Patch
- Patch Management
- Patchhantering
- Penetrationstest
- Personuppgiftsbiträdesavtal
- Phishing
- Pinnacle Partner
- PKI (Public Key Infrastructure)
- Platform Engineering
- PLC
- Post-kvantumkryptografi
- Power Automate
- Power BI
- Power Platform
- Primär / sekundär förbindelse
- Privat 5G-nät
- Private AI
- Profibus / Fieldbus
- Profinet
- Prompt Engineering
- Prompt injection
- Promptslop
- PropTech
- PTS (Post- och telestyrelsen)
- Purdue-modellen
- Q
- R
-
S
- Supply Chain Attack
- SaaS
- Säkerhetsgranskning
- Säkerhetskänslig verksamhet
- Säkerhetsklassad
- Säkerhetsklassad IT-miljö
- Säkerhetsklassning
- Säkerhetsmedvetenhet (Security Awareness)
- Säkerhetsskyddad IT
- Säkerhetsskyddad upphandling
- Säkerhetsskyddsanalys
- Säkerhetsskyddslagen
- SASE
- SBOM (Software Bill of Materials)
- SBTi
- SCADA
- Schrems II
- Scope 1/2/3
- SD-WAN (Software-Defined WAN)
- SDN
- Secure-Core PC
- Security Posture Management (CSPM/SSPM)
- SEK Handbok 459
- Self-hosted LLM
- SEO
- Serverless Computing
- Servicedesk
- Shadow AI
- Sharepoint
- SIEM
- Single Sign-On (SSO)
- SIS
- SIT-test
- Skyddsvärd information
- Service Level Agreement (SLA)
- Småceller (small cells)
- Small Language Models (SLM)
- Smart fastighet
- Smishing
- SMTP AUTH
- SOAR
- SOC
- SOC 2
- Social Engineering
- Sovereign AI
- Sovereign Cloud
- Spear phishing
- SPF (Sender Policy Framework)
- Spoofing
- Spridningsnät
- SRE (Site Reliability Engineering)
- SSE
- SSL/TLS
- Stadsnät
- Strukturerat kablage
- Svanenmärkningen
- Svartfiber
- Synthetic data
- Systemintegration
- T
- U
- V
- W
- X
- Y
- Z
- Å
- Ä
- Ö