DAS (Distributed Antenna System)
Vad är DAS?
DAS, Distributed Antenna System, är ett distribuerat antennsystem som sprider mobilsignal inomhus: signalen från en central källa – normalt en basstation i fastigheten – fördelas via kablage ut till många små antenner placerade där täckning behövs. DAS är den klassiska tekniken för inomhustäckning i större byggnader som kontorshus, sjukhus, gallerior och arenor.
Betydelsen av DAS
Stora byggnader kan sällan täckas av en enda inomhusantenn – signalen dämpas av väggar och bjälklag långt innan den når hela huset. DAS löser det genom att flytta ut signalen till många antenner med låg effekt, vilket ger jämn täckning och god kapacitet i hela byggnaden. En viktig egenskap är att ett DAS kan göras operatörsneutralt: flera operatörers signaler matas in i samma antennsystem, så att alla hyresgäster och besökare får täckning oavsett abonnemang. För fastighetsägaren innebär det en investering i infrastruktur som betjänar alla – i stället för separata lösningar per operatör.
Så fungerar DAS
Ett DAS består av signalkälla, distributionsnät och antenner, och utförandet delas in i två huvudtyper:
- Passiv DAS: signalen från basstationen fördelas via koaxialkabel, splittrar och kopplare ut till antennerna, helt utan aktiv elektronik i distributionen. Robust och beprövat, men signalförlusterna i kablaget begränsar räckvidden – passar små och medelstora byggnader.
- Aktiv/digital DAS: signalen digitaliseras och distribueras via fiber och nätverkskablage till aktiva fjärrenheter som återskapar radiosignalen nära antennerna. Skalbart över mycket stora ytor, enklare att övervaka och bättre lämpat för höga frekvenser och 5G.
- Hybrid-DAS: kombinerar fiberdistribution med passiva antennkluster och är vanligt i praktiken.
- Signalkällan avgör kapaciteten: en dedikerad basstation ger egen kapacitet i huset, medan en repeaterlösning bara förstärker utomhusnätets befintliga kapacitet.
Fördelar med DAS
DAS ger jämn, dimensionerbar täckning i hela byggnaden, stöd för flera operatörer i samma infrastruktur och lång teknisk livslängd – särskilt den passiva delen av nätet. Aktiv DAS ger dessutom central övervakning och flexibilitet vid förändringar. För stora fastigheter med många samtidiga användare är DAS ofta det mest kostnadseffektiva sättet att nå garanterad inomhustäckning för alla operatörer.
DAS och Advania
Advania hjälper fastighetsägare att utreda täckningsbehov, välja mellan DAS och alternativa lösningar, kravställa operatörsneutrala system och samordna installationen med fastighetens nät och teknikutrymmen. Läs mer om hur vi arbetar med hållbar och säker fastighets-IT.
Vanliga frågor och svar om DAS
Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv DAS?
Passiv DAS fördelar radiosignalen via koaxialkabel utan elektronik på vägen – enkelt och driftsäkert men begränsat i räckvidd. Aktiv DAS distribuerar signalen digitalt via fiber till fjärrenheter, vilket skalar bättre i stora byggnader och förenklar övervakning.
När ska man välja DAS i stället för småceller?
DAS passar stora byggnader där flera operatörer ska in i samma system och täckningen ska vara heltäckande. Småceller passar mer avgränsade ytor, enskilda operatörer eller snabb 5G-förstärkning. I praktiken kombineras teknikerna allt oftare.
Fungerar ett befintligt DAS för 5G?
Det beror på utförandet. Passiva system kan ofta återanvändas för lägre 5G-band, men högre frekvenser och nya antenntekniker kan kräva uppgradering eller aktiv distribution. En teknisk inventering bör föregå varje 5G-beslut.
Vem äger ett DAS i en fastighet?
Allt oftare fastighetsägaren, som bygger ett operatörsneutralt system och låter operatörerna ansluta sina signalkällor. Det ger fastigheten kontroll över sin egen täckning och en tillgång som höjer byggnadens värde.
Viktiga punkter att ta med sig om DAS
- Distribuerad signal: många antenner med låg effekt ger jämn täckning i hela byggnaden.
- Passiv eller aktiv: koaxialdistribution för mindre hus, digital fiberdistribution för stora.
- Operatörsneutralt: ett DAS kan bära alla operatörers signaler i samma infrastruktur.
- Kapacitet kräver basstation: repeatrar förstärker bara den kapacitet som redan finns.
- 5G-kollen: inventera befintligt DAS innan 5G-tjänster utlovas i fastigheten.
Hur robust är er uppkoppling när det verkligen gäller?
-
A
- Accessnät
- Accesspunkt
- Active Directory
- Affärssystem
- Agent Assist
- Agentic AI
- Artificial General Intelligence (AGI)
- AI
- AI Act / AI-förordningen
- AI-agent
- AI-compliant
- AI Factory
- AI-first
- AI governance
- AI PC
- AI-proofed
- AI-ready
- AIaaS
- AIOps
- Air Gap / Air Gapped
- Azure Kubernetes Service (AKS)
- Algoritm
- Alignment
- API
- API Gateway
- Attack Surface Management (ASM)
- Automation
- Autonomous agents
- AWS (Amazon Web Services)
- Azure API Management
- Azure Arc
- Azure Cosmos DB
- Azure Data Factory
- Azure DevOps
- Azure Event Grid
- Azure Event Hubs
- Azure Function Apps
- Azure Integration Services
- Azure Key Vault
- Azure Logic Apps
- Azure Service Bus
- Azure Storage Account
- Azure Virtual Desktop (AVD)
- B
-
C
- C3PAO
- CapEx vs OpEx
- CASB (Cloud Access Security Broker)
- CCaaS
- CEaaS
- Chaos Engineering
- Chatbot
- CI/CD
- CIEM (Cloud Infrastructure Entitlement Management)
- Cirkulär IT
- CIS
- Claude Code
- CLI
- Click to Do
- CLOUD Act
- Cloud Native
- Cloud Security (Molnsäkerhet)
- CMMC
- CNAPP
- Colocation
- Computer vision
- Conditional Access (Villkorlig åtkomst)
- Confidential Computing
- Containerisering
- Content Delivery Network (CDN)
- Context window
- Copilot
- Copilot Studio
- CRC
- CRM
- CSIRT
- CSP (Cloud Solution Provider)
- CSRD
- CTEM
- Customer experience
- CVE (Common Vulnerabilities and Exposures)
- CVSS
- Cyber Kill Chain
- Cyber range
- Cyber resilience
- Cyberförsäkring
- Cyberresiliensförordningen
- Cybersäkerhet
- Cybersäkerhetslagen
- Cybersäkerhetsakten
-
D
- DaaS
- DANE
- DAS (Distributed Antenna System)
- Data-fabric plattform
- Data Governance
- Data Lake
- Data Lakehouse
- Data Mesh
- Data Pipeline
- Data sovereignty
- Dataanalys
- Databas
- Databricks
- Datacenter
- Datacenterstack
- Datahantering (Data Management)
- Datalager (Data Warehouse)
- Datamigrering
- Dataskyddsombud (DPO)
- Datasuveränitet
- Datavisualisering
- DCS
- DDoS
- Deep learning
- Deepfake
- DevOps
- DevSecOps
- Digital Employee Experience (DEX)
- Digital Experience Platform (DXP)
- Digital kompetens
- Digital leveranskedja
- Digital motståndskraft
- Digital Operational Resilience
- Digital suveränitet
- Digital transformation
- Digital tvilling
- Digital twin
- Digitalisering
- Disaster Recovery
- Diversitet
- DKIM
- Data Loss Prevention (DLP)
- DMA
- DMARC
- DNS (Domain Name System)
- DNSSEC
- Docker
- DORA
- DPIA (Dataskyddskonsekvensbedömning)
- Disaster Recovery as a Service (DRaaS)
- DRP
- DSA
- DSPM (Data Security Posture Management)
- DUC
- E
- F
- G
- H
-
I
- IaaS (Infrastructure as a Service)
- IAM
- ICS
- Identity Governance and Administration (IGA)
- IEC 62443
- IIoT
- Immutable backups
- IMY (Integritetsskyddsmyndigheten)
- Incident Response
- Inference
- Informationsklassning
- Informationssäkerhet
- Infrastruktur-som-kod
- Inomhustäckning
- Insider Threat / Insiderhot
- Integration
- Integration ERP
- Integrationsförvaltning
- Intrångsdetektionssystem (IDS)
- Intune
- IOC
- IoT - Internet of Things
- IPS
- ISO
- ISO 22301
- ISO 27001
- ISO 42001
- IT-drift
- IT-forensik
- IT/OT-konvergens
- IT-säkerhet
- IT-upphandling
- ITAD Services
- IT Asset Management (ITAM)
- ITIL
- J
- K
- L
-
M
- Malware
- Managed Print Services (MPS)
- Managed Service Provider (MSP)
- Maskininlärning
- Master Data Management (MDM)
- MDM (Mobile Device Management)
- Managed Detection and Response (MDR)
- MFA
- Microservices
- Microsoft 365
- Microsoft Defender
- Microsoft Entra ID
- Microsoft Fabric
- Microsoft Foundry
- Microsoft Pluton
- Microsoft Purview
- Microsoft Sentinel
- Microsoft Teams Rooms
- Microsoft Viva
- Mikrosegmentering
- MISP
- MITRE ATT&CK
- MLOps (Machine Learning Operations)
- Modbus
- Model Context Protocol (MCP)
- Model drift
- Model serving
- Molndrift
- Molnmigrering
- Molnsäkerhet
- Monoberoende - Ändringar som hotar
- Mopria
- MTA-STS
- Multiagent Systems / Multiagentsystem
- Multicloud
- Multimodal
- N
- O
-
P
- PaaS (Platform as a Service)
- PAM (Privileged Access Management)
- Passkey / Passwordless
- Patch
- Patch Management
- Patchhantering
- Penetrationstest
- Personuppgiftsbiträdesavtal
- Phishing
- Pinnacle Partner
- PKI (Public Key Infrastructure)
- Platform Engineering
- PLC
- Post-kvantumkryptografi
- Power Automate
- Power BI
- Power Platform
- Primär / sekundär förbindelse
- Privat 5G-nät
- Private AI
- Profibus / Fieldbus
- Profinet
- Prompt Engineering
- Prompt injection
- Promptslop
- PropTech
- PTS (Post- och telestyrelsen)
- Purdue-modellen
- Q
- R
-
S
- Supply Chain Attack
- SaaS
- Säkerhetsgranskning
- Säkerhetskänslig verksamhet
- Säkerhetsklassad
- Säkerhetsklassad IT-miljö
- Säkerhetsklassning
- Säkerhetsmedvetenhet (Security Awareness)
- Säkerhetsskyddad IT
- Säkerhetsskyddad upphandling
- Säkerhetsskyddsanalys
- Säkerhetsskyddslagen
- SASE
- SBOM (Software Bill of Materials)
- SBTi
- SCADA
- Schrems II
- Scope 1/2/3
- SD-WAN (Software-Defined WAN)
- SDN
- Secure-Core PC
- Security Posture Management (CSPM/SSPM)
- SEK Handbok 459
- Self-hosted LLM
- SEO
- Serverless Computing
- Servicedesk
- Shadow AI
- Sharepoint
- SIEM
- Single Sign-On (SSO)
- SIS
- SIT-test
- Skyddsvärd information
- Service Level Agreement (SLA)
- Småceller (small cells)
- Small Language Models (SLM)
- Smart fastighet
- Smishing
- SMTP AUTH
- SOAR
- SOC
- SOC 2
- Social Engineering
- Sovereign AI
- Sovereign Cloud
- Spear phishing
- SPF (Sender Policy Framework)
- Spoofing
- Spridningsnät
- SRE (Site Reliability Engineering)
- SSE
- SSL/TLS
- Stadsnät
- Strukturerat kablage
- Svanenmärkningen
- Svartfiber
- Synthetic data
- Systemintegration
- T
- U
- V
- W
- X
- Y
- Z
- Å
- Ä
- Ö