Firmware
Vad är firmware?
Firmware är en typ av mjukvara som är permanent inbyggd i hårdvarukomponenter och styr deras grundläggande funktion. Till skillnad från vanlig programvara som användaren installerar och uppdaterar, sitter firmware i enhetens flashminne eller ROM-chip och utgör länken mellan hårdvaran och den mjukvara som körs ovanpå.
Firmware finns i nästan all modern elektronik: routrar, skrivare, hårddiskar, nätverkskort, medicinska instrument, industriella styrsystem och IoT-enheter. Utan firmware kan hårdvaran inte starta eller kommunicera med operativsystemet.
Hur fungerar firmware?
När en enhet slås på är det firmware som körs först. Den initierar hårdvarukomponenterna, genomför självtester (POST – Power-On Self-Test) och förbereder enheten för att ladda operativsystem eller applikationsmjukvara.
I enklare enheter – som en termostat eller en sensor – utgör firmware hela programvaran. I mer komplexa system, som en dator, fungerar firmware (BIOS/UEFI) som ett mellanskikt som startar och konfigurerar hårdvaran innan operativsystemet tar vid.
Firmware lagras typiskt i:
- Flash-minne – Kan skrivas över och uppdateras, vilket är standard i modern elektronik.
- EEPROM – Elektriskt raderbart programmerbart minne, vanligt i äldre enheter.
- ROM – Skrivskyddat minne som inte kan ändras efter tillverkning. Ovanligt idag.
Firmware-uppdateringar
Firmware uppdateras regelbundet av tillverkaren för att åtgärda buggar, förbättra prestanda och – allt viktigare – täppa till säkerhetshål. En firmware-uppdatering (ofta kallad "flash") skriver över den befintliga koden i enhetens minne.
Processen kräver försiktighet: om en uppdatering avbryts eller misslyckas kan enheten bli obrukbar (så kallad "bricking"). Därför inkluderar moderna enheter ofta skyddsfunktioner som dual-bank firmware, där en reservkopia finns tillgänglig om huvudfirmwaren korrumperas.
Firmware och säkerhet
Firmware har blivit ett allt viktigare fokusområde inom IT-säkerhet. Angripare som lyckas kompromissa firmware får tillgång på en nivå under operativsystemet – vilket gör attacken extremt svår att upptäcka och åtgärda.
Vanliga firmwarerelaterade hot inkluderar:
- Firmware rootkits – Skadlig kod som installeras i firmware och överlever ominstallation av operativsystemet.
- Supply chain-attacker – Firmware manipuleras under tillverknings- eller distributionskedjan.
- Osäkra standardinställningar – Enheter levereras med svaga eller kända lösenord i firmware.
- Föråldrad firmware – Enheter som inte uppdateras exponerar kända sårbarheter.
Skydd mot firmwareattacker inkluderar TPM-chip (Trusted Platform Module), Secure Boot (som verifierar firmwarens integritet vid uppstart), regelbundna uppdateringar och kryptering av firmware-images.
Firmware i IoT och OT
I IoT-miljöer är firmware särskilt kritiskt. Miljarder anslutna enheter – från industriella sensorer till smarta lås – drivs av firmware som ofta har begränsade resurser för säkerhet. Utmaningar inkluderar:
- Enheter med lång livslängd men kort support från tillverkaren.
- Svårighet att uppdatera firmware i fält (fjärruppdatering kräver OTA – Over-The-Air-kapacitet).
- Fragmenterade ekosystem med hundratals olika firmware-versioner i samma organisation.
Inom operativ teknologi (OT) – exempelvis i energisektorn, tillverkningsindustrin och sjukvården – kan firmware-sårbarheter i styrsystem (PLC, SCADA) få fysiska konsekvenser, vilket gör firmwaresäkerhet till en kritisk fråga.
Firmware vs. mjukvara och drivrutiner
Firmware, mjukvara och drivrutiner fyller olika roller:
- Firmware – Inbyggd i hårdvaran, styr dess grundfunktion. Körs före operativsystemet.
- Drivrutiner – Mjukvara som installeras i operativsystemet för att det ska kunna kommunicera med en specifik hårdvarukomponent.
- Applikationsmjukvara – Program som användaren installerar och kör ovanpå operativsystemet.
I praktiken blir gränsen ibland suddig – särskilt i inbyggda system där firmware kan utgöra hela mjukvarustacken.
-
A
- Accesspunkt
- Active Directory
- Affärssystem
- Agent Assist
- Agentic AI
- AI
- AIaaS
- API
- Automation
- AWS (Amazon Web Services)
- Azure API Management
- Azure Cosmos DB
- Azure Data Factory
- Azure DevOps
- Azure Event Grid
- Azure Event Hubs
- Azure Function Apps
- Azure Integration Services
- Azure Key Vault
- Azure Logic Apps
- Azure Service Bus
- Azure Storage Account
- B
-
C
- C3PAO
- CCaaS
- CEaaS
- Chatbot
- CI/CD
- CIS
- Claude Code
- CLI
- Click to Do
- CLOUD Act
- Cloud Native
- Cloud Security (Molnsäkerhet)
- CMMC
- Containerisering
- Copilot
- CRC
- CRM
- CSIRT
- CSP (Cloud Solution Provider)
- CSRD
- Customer experience
- Cyber range
- Cyber resilience
- Cyberresiliensförordningen
- Cybersäkerhet
- Cybersäkerhetslagen
- Cybersäkerhetsakten
-
D
- DaaS
- DANE
- Data-fabric plattform
- Data Lake
- Dataanalys
- Databas
- Databricks
- Datacenter
- Datahantering (Data Management)
- Datamigrering
- Datasuveränitet
- Datavisualisering
- DDoS
- Deep learning
- DevOps
- DevSecOps
- Digital leveranskedja
- Digital tvilling
- Digitalisering
- Disaster Recovery
- Data Loss Prevention (DLP)
- DMA
- DNSSEC
- Docker
- DORA
- Disaster Recovery as a Service (DRaaS)
- DRP
- E
- F
- G
- H
-
I
- IAM
- Identity Governance and Administration (IGA)
- Immutable backups
- Inference
- Informationssäkerhet
- Infrastruktur-som-kod
- Integration
- Integration ERP
- Integrationsförvaltning
- Intrångsdetektionssystem (IDS)
- Intune
- IoT - Internet of Things
- ISO
- IT-drift
- IT-forensik
- IT-säkerhet
- IT-upphandling
- ITAD Services
- IT Asset Management (ITAM)
- ITIL
- J
- K
- L
- M
- N
- O
- P
- Q
- R
- S
- T
- U
- V
- W
- X
- Y
- Z
- Å
- Ä
- Ö