Gå tillbaka

eIDAS

Sammanfattning

eIDAS är EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, med gemensamma regler för e-legitimationer, elektroniska underskrifter, stämplar och tidsstämplar över landsgränserna. Med uppdateringen eIDAS 2.0 ska varje medlemsland erbjuda en digital identitetsplånbok som många privata aktörer blir skyldiga att acceptera.



Vad är eIDAS?

eIDAS (electronic Identification, Authentication and Trust Services) är EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster. Den skapar ett gemensamt regelverk för e-legitimationer, elektroniska underskrifter, stämplar, tidsstämplar och andra tjänster som gör digitala transaktioner juridiskt giltiga över landsgränser. Med uppdateringen eIDAS 2.0 tar EU nästa steg: varje medlemsland ska erbjuda sina medborgare en digital identitetsplånbok, EU Digital Identity Wallet (EUDI-plånboken).

Betydelsen av eIDAS

Digital identitet är grunden för nästan all digital tjänsteutveckling – från bank och e-handel till vård och myndighetskontakter. eIDAS gör att en e-legitimation utfärdad i ett EU-land kan erkännas i ett annat, och att en kvalificerad elektronisk underskrift har samma rättsverkan som en handskriven i hela unionen.

eIDAS 2.0 höjer ambitionen rejält. Identitetsplånboken ska låta medborgare och företag identifiera sig, lagra intyg (som körkort, examensbevis och fullmakter) och skriva under digitalt – med användaren i kontroll över vilka uppgifter som delas. För EU handlar det också om digital suveränitet: att minska beroendet av utomeuropeiska identitetslösningar och plattformar. Stora delar av privat sektor, bland annat banker, telekomoperatörer och mycket stora plattformar, blir skyldiga att acceptera plånboken som identifieringsmetod.

Så fungerar eIDAS

Regelverket vilar på några bärande delar:

  • Anmälda e-legitimationer: medlemsländer anmäler nationella e-legitimationssystem som då ska erkännas av offentliga tjänster i andra EU-länder.
  • Tillitsnivåer: e-legitimationer klassas som låg, väsentlig eller hög beroende på hur säker identifieringen är – plånboken ska nå nivån hög.
  • Betrodda tjänster: kvalificerade tillhandahållare av exempelvis elektroniska underskrifter och stämplar granskas och står under tillsyn.
  • EUDI-plånboken (eIDAS 2.0): en mobil plånbok där användaren lagrar sin identitet och attributintyg och själv styr vad som delas vid varje transaktion.

I Sverige är Digg (Myndigheten för digital förvaltning) central aktör i arbetet med den svenska identitetsplånboken och granskningen av e-legitimationer.

Användningsområden för eIDAS

För verksamheter öppnar eIDAS för säker digital onboarding av kunder och medarbetare, juridiskt hållbara e-underskrifter i avtalsflöden och gränsöverskridande tjänster utan separata identitetslösningar per land. Offentlig sektor kan erbjuda e-tjänster till medborgare från andra EU-länder, och reglerade branscher kan effektivisera kundkännedomsprocesser. Med eIDAS 2.0 tillkommer möjligheten att begära verifierade attribut – exempelvis behörigheter eller firmateckningsrätt – direkt ur plånboken.

eIDAS, identitet och Advania

Att förbereda sig för eIDAS 2.0 är till stor del en fråga om identitets- och åtkomsthantering: hur verksamhetens IAM-arkitektur, inloggningsflöden och underskriftstjänster ska ta emot och lita på externa identiteter och intyg – samtidigt som personuppgiftsbehandlingen följer GDPR. Advania hjälper organisationer att analysera hur regelverket påverkar dem, designa identitetsarkitekturen och implementera lösningar som är redo för identitetsplånboken.

Vanliga frågor och svar om eIDAS

Vad är skillnaden mellan eIDAS och eIDAS 2.0?

Ursprungliga eIDAS (2014) skapade regler för ömsesidigt erkännande av e-legitimationer och för betrodda tjänster som e-underskrifter. eIDAS 2.0 (2024) bygger vidare på detta och inför EU:s digitala identitetsplånbok, fler betrodda tjänster (som elektroniska attributintyg) och en skyldighet för många privata aktörer att acceptera plånboken.

Ersätter EUDI-plånboken BankID i Sverige?

Nej, den ersätter inte befintliga e-legitimationer utan kompletterar dem. Sverige ska enligt eIDAS 2.0 erbjuda en identitetsplånbok, och befintliga e-legitimationer kan användas för att styrka identiteten när plånboken utfärdas. Privata lösningar som BankID kan fortsätta finnas parallellt.

Vilka företag måste acceptera identitetsplånboken?

Offentliga tjänster som kräver stark identifiering ska acceptera plånboken, liksom privata aktörer i sektorer med lagkrav på stark kundautentisering – exempelvis bank och finans, telekom, transport och hälso- och sjukvård – samt mycket stora onlineplattformar.

Vad är en kvalificerad elektronisk underskrift?

Det är den högsta nivån av e-underskrift enligt eIDAS, skapad med ett kvalificerat certifikat och en säker underskriftsanordning. Den har samma rättsverkan som en handskriven underskrift i hela EU, vilket gör den lämplig för avtal och handlingar med höga formkrav.

Viktiga punkter att ta med sig om eIDAS
  • Gemensamt regelverk: eIDAS gör e-legitimationer och e-underskrifter giltiga över EU:s gränser.
  • eIDAS 2.0: inför EU:s digitala identitetsplånbok som alla medlemsländer ska erbjuda sina medborgare.
  • Acceptansplikt: banker, telekom, plattformsjättar och offentlig sektor blir skyldiga att ta emot plånboken.
  • Tillitsnivåer: identifieringens säkerhet klassas som låg, väsentlig eller hög – plånboken ligger på hög nivå.
  • Påverkar IAM: verksamheter bör se över identitetsarkitektur och inloggningsflöden redan nu.